Vi skriver slutet av augusti och regnet öser ner i sanslösa skjölj. När en ridbana av sand byggd på 90 meter sand står under vatten så förstår ni. Förstår gör förresten alla som bor i Götaland och neråt i landet. Övriga tycker att det har varit en torrsommar (tex vänner i Stockholmstraten) eller en fantastisk sommar (kusin i Norrland). Själv är jag glad att vi har sandjord. På leran runt Jönköping lider växterna av syrebrist men här växer vallarna som bara den. Bete har vi gott om men insådden tål inget klövtramp i år. Kalvarna ser väldigt fina ut och korna är för tjocka som vanligt. Halm, säger min kossetant Carina Och det är väl frågan om det inte får bli så...

Vi börjar planera för intagning av djur och den första slakten. Kvigorna är kvar nere på Nissängarna än och får gå där med övergångsutfodring någon vecka till. Det är 11 stycken som ska läggas i låda i höst. Kom igen och köp, vetja! Vi kommer också att slakta någon ko med kalv så det blir kalvkött till salu.

För övrigt är det 12 kvigkalvar och 10 tjurkalvar som ska vänjas av i höst. Det brukar vi göra strax innan älgjakten så vi vet var vi har dem när årets höjdpunkt, som numera är mer en höjdsträcka från septemberjakten i Norrland till slutet av februari, inleds.

I skogen har det vuxit kopiöst isommar, både träd och svamp. Aldrig har vi i hela våra liv plockat så mycket kantareller som i år! Det är plåster på såren för att vi inte kunnat bada en enda gång i sjön denna sommar.